1 – MATINIJÉ

Paroles :

Ni adan ki ka di mwen sòti Lafrik,
Ni dot ki di man sé manmay la Karayb
Lé zot ka di mwen, nou éropéyen!
Mé mwen sé difé, lanmè, mizik.
Mwen fèt adan soley-la épi lapli,
Adan on péyi ki ta mwen é ke zansèt mwen fê !
Mwen ka pòté la foss l’Ewop
Mwen ka poté l’espwi l’Afrik
Mwen ka poté kroyans Lazi
Mwen ka poté fierté la Karayb
Mwen, sé pa esklavaj tousèl ki fè mwen,
Pis Famiy mwen sôti oliwon la tè .
 
Mwen pa sa yo lè fè mwen di,
Man pa afro desandan, man pa franko antiyè
Man pa ich béké, man pa kouli bo gwan chimen
Non, Mwen senpleman Matinitjé
Wi, senpleman Matinitjé …
 
Mwen sé moun an lè mon, man sé moun an lanmè,
Koulè mwen sé koulè lavi.
Blan, nwè, chaben, kouli, milat … sé jou, sé lannuit,
Mwen sé sèl, mwen sé yonn, mwen sé la vi.
Pa bizwen pèsonn pou di mwen ki moun man yé
Lanmè sé mwen, mwen sé mizik,
An lè mon sé mwen, mwen sé kreyol.
Si mwen ka lonjé lanmen ba’w jòdi,
Sé pou nou viv demen dan lanmou.
 
Senpleman… Matinitjé…
Senpleman… Matinitjé…
Senpleman… Matinitjé…
Senpleman… Matinitjé…
Senpleman… Matinitjé…
 
Serge-Nicolas Thaly (décembre 2025)

2 – MÈSI

Paroles :

Nafissatou sòti pa koté Sénégal
Yo britalizé’y, yo bat li, yo fè’y mal
I rézisté, i viv, i rivé Matinik
Mèsi anchay, Nafissatou
Mèsi Lafrik
 
Pajamandi sòti pa koté Lend
I signé san konprann, san menm an klitik
I soufè, i pléré, mé i rivé Matinik
Mèsi anpil, Pajamandi
Mèsi Lend
 
Pierre sòti pa koté la Vendée
Arab pwan’y kon èsclav anlè pò Aljé
Mé i chapé pa bato, i mawoné, i rivé Matinik
Mèsi bokou, Pierre
Mèsi Léwòp
 
Montou sòti pa koté Gwantans Loren
Solda fwansé rivé, yo tjwé ich, yo tjwé fanm
Montou chapé pa kanòt, i rivé Lapwent-Laroz
Mèsi, mèsi, Montou
Mèsi la Karayib
 
Nafissatou, Pajamandi, Pierre épi Montou
Tou lé kat té ni lapo rèd
Tèt yo té rèd, fò, solid
Yo rézisté, yo travay, yo fè ich, ki fè ich
 
Mèsi anchay, Nafissatou
Mèsi anpil, Pajamandi
Mèsi bokou, Pierre
Mèsi, mèsi, Montou
 
Grasa zot, man la jòdi-a
Grasa zot, ich mwen la jòdi-a
Grasa zot tout, nou sé ich tout patou asou latè
Grasa zot, nou senpleman Matinitjé
 
Serge-Nicolas Thaly (février 2026)

3 – TOUT KOULÈ KA MELANJÉ

Paroles :

Tout koulè ka melanjé,
Eti ! Yo ! Kouté pou tann sa !
Nou tout sé moun an lè la teya !
Tout koulè ka melanjé, é mayé
Rouj, nwè, blan, jòn, gri, blé, ek mawon…
Sé koulè lavi, koulè lanmou.
 
Pa ni pyès baryè isi-a, pyès !
Otchin ras pa pi bon ki an lot,
Nou ka viv épi dansé ansanm,
Nou ka ri épi pléré ansanm
Sé menm solèy-la, menm lalin-la.
Sé koulè lavi, koulè lanmou
Pa ni pyès baryè isi-a, pyès !
 
Doubout kont tou sa ki ka divizé
Kont tou sa ki lé sépawé nou
pas racisme tala sé malpwopté,
Racisme sé djen djen ek kochonni,
É nou pa lé sa isi-a piès !
Non, nou pa lé sa isi-a , piès !
 
Tout moun la ka di
An sèl koulè, sé tchè !
An sèl koulè, sé tchè !
Tout koulè pé bèl, mé sé lanmou ki pli bel
An sèl koulè, sé tchè !
An sèl koulè, sé tchè !
Sé nou tout ansanm ki ka fè sa bel
An sèl koulè, sé tchè !
An sèl koulè, sé tchè !
 
Tanbou ka palé, pyano ka ri,
Sax ka kriyé, la vwa ka reponn :
Nou sé minme fanmi ! sé yon a lot
Nou sé minme fanmi ! sé yon a lot
Nou tout sé moun an lè la teya !
 
Koulè ka melanjé, ka mayé
Nou sé flanm difé, koulè lanmou…
Annou mété sa cho ! Bay la vwa
Rouj, nwè, blan, jòn, gri, blé, ek mawon …
 
Tou sa sé koulè lavi, sé koulè lanmou
Tou sa sé koulè lavi, sé koulè lanmou.
 
Serge-Nicolas Thaly (décembre 2025)

4 – YO SÉ LATÈYA

Paroles :

Kouplé 1
Mizè té ka fléri anlè lanmè,
Sé lè yo mennen zansèt mwen an chenn.
Arriè-gran manman mwen sòti Sénégal,
Lanmè té ka pléré, anmizi, anba doulè é vyolans,
Yo vòlè libèté’y anlè bato-a.
Men difé lavi pa janmen étenn,
Sé konsa rasin ka pousé toupatou.
 
(Refren) [choeurs]
Nou sé Matinitjé, ich lanmou é difé.
Ich vwayaj fòsé ou byen swazi,
Ich tousa ki fè nou viv jòdi.
Nou sé Matinitjé,
Senpleman.
 
Kouplé 2
Arriè-granpapa mwen sòti an Vendée,
Dlo fwèt Ewòp vini ansanm épi soley la Karayib.
Lè rasin Azi, Lend é Lachin,
Vini panaché lavi nou kon chimen san fen.
Yo mélanjé, yo chayé lanmou ou bien yo rayi,
Yo bati fanmi, kon lanmè ka bat rivaj.
Sé an mizik ki sòti toupatou,
É ki fè kè nou ni dé solèy an didan nou.
 
Refren [choeurs]
Nou sé Matinitjé, Ich lanmou é difé.
Ich vwayaj fòsé ou byen swazi,
Ich tousa ki fè nou viv jòdi.
Nou sé Matinitjé,
Senpleman.
 
Kouplé 3
Jòdijou sé la jénès nou lévé,
Sé Ich la tè, zanfan tout ras, tout koté.
Zanfan Karayib, zanfan Lafrik, zanfan lEwòp, Zanfan lAzi,
Ki doubout anlè gran chaj listwa.
Yo ni limiè adan zyé yo,
Yo ni savann, dlo, mon é labriz.
Yo ka poté lanmou kon sèl drapo,
É yo ka ouvè la pòt pou demen pli dou.
 
Kouplé 4[Chœurs]
Yo kay fè an mond koté diskriminasyon kay tonbé,
An Koté pèson pa ni an sèl ras pou zanset.
Yo sé zanfan tout moun, Zanfan tout péyi, tout kontinan, tout koulè
Yo sé lavi ki ka matjé sentiman.
 
(Refren final) [voix + choeurs]
Yo sé latèya,
Yo sé tout moun ansanm.
Yo sé latèya, É yo sé Matinitjé…
Nou sé Matinitjé ! Senpleman.
Yo sé latèya
 
Serge-Nicolas Thaly (mars 2025)

5 – LANMOU INIVERSÈL

Paroles :

Kouplé 1
Sé té anlè an plaj douvan lanmè limyè,
I té an lè sab-la, té ni an bèl limyè.
Zye’y enlè mwen, zye mwen enle’y,
An silans ki di : “Ou sé lavi mwen isi.”
 
Kouplé 2
Yo ka di Mwen sé milat, fanmi mwen mélanjé,
Li sé on tifi asiatik, bèl, dou, lévé lwen.
Nou pa ni menm listwa, pa menm lang natif natal
Mé lanmou ka palé plis fò ki mot difisil.
 
Refren
Lanmou pa ka gadé koulè, pa ka gadé ras non plis,
Sé tchè-a ki ka di : “Wi, ou sé mwen, mwen sé ou.”
Yo pé di sa yo lé, mé nou sé lanmou vivan,
San fwontyè, san chenn, an lanmou ki vréman gran.
 
Kouplé 3
Fanmi té ni dout, té ni mo ki fè mal,
Té ni jis ki ka jije, péyi ka kritikal.
Mé nou doubout toulong, kon lé frenn adan lanmè,
Pati balan moune nou, sé’y ki ka mennen-nou pi lwen.
 
 
Kouplé 4
Yo di : “Sé pa bon, ou pa kon’y ou pa kon sa.”
Mé lè mwen bo’y, man bliyé tou sa
Nou voyé sa anlè syèl, nou prédié tel man fô,
Ké siel-la ouvè, ek limiè kléré la tè
 
 Refren final
Lanmou ka bat tout baryè, tout lalin, tout gran mira’y,
Lè kè sé net, ou pé wouvè tout lé pòt, tout gran ray.
Matinik, ou pé chanjé, ou pé ni linivè an kè’w,
Pas sé lanmou métissé ki ka fè-w pli bèl toujou.
 
Serge-Nicolas Thaly (février 2026)

6 – TOUT KOULÈ BÈL

Paroles :

An ti manmaye ka jwé an ba solèy,
La poye mawon kon moso kannèl.
An lot ki sòti lwen, ka kouri dèyèy
La poy ka klere kon lalin an syèl.
 
Refren
Tout koulè bèl, tout koulè dous,
An menm jaden y’a, nou tout ka fléri.
Tout koulè bèl, annou chanté,
Lanmou sé flè ka fè jaden.
 
Tou lé dé ka jwé anlè sab lanmè,
Yo ka ri kon zwézo ki ka chanté.
Toute moune ka gadé yo, yo kon dé frè
Cé lan mou ka fè gran péyi kontan.
 
Refren
Tout koulè bèl, tout koulè dous,
An menm jaden y’a, nou tout ka fléri.
Tout koulè bèl, annou chanté,
Lanmou sé flè ka fè jaden.
 
Tout koulè bèl ! Tout koulè bèl ! Tout koulè bèl
 
Serge-Nicolas Thaly (décembre 2025)

7 – KONT RAYI

Paroles :

Réfren
Koulè tout moun annou dansé ankò,
Kont rayia, nou lévé kò-nou fò.
Rasism sé an pwazon, sé an bobo
Nou sé lanmou, nou pli fò.
 
Kouplé 1
Tout koulè, tout la po,
Ka chanté ansanm anba menm drapo.
Mélanj métisaj sé limyè nou,
An mond ka fè yon, lib é fyè.
 
 Réfren
Koulè tout moun annou dansé ankò,
Kont rayia nou lévé kò-nou fò.
Rasism sé an pwazon, sé an bobo
Nou sé lanmou, nou pli fò.
 
Kouplé 2
Matiniké, Afriken, Lendien,
Métis, kréyòl, oben Éwopéyen,
Chak moun épi vwa’y, épi zafe’y,
Mé an sèl kè, an sèl chanté.
 
Réfren
Koulè tout moun annou dansé ankò,
Kont rayia nou lévé kò-nou fò.
Rasism sé an pwazon, sé an bobo
Nou sé lanmou, nou pli fò.
 
Break — [Chœurs]
Oh oh oh… tout koulè ka bèl,
Oh oh oh… anba menm solèy.
Oh oh oh… nou sé frè, nou sé sè,
Oh oh oh… an sèl koulè : sé kè.
 
Serge-Nicolas Thaly (mars 2026)

8 – MANJÉ MATINIK

Paroles :

(Refrain)
Manjé matinitjé pa fèt épi an sel pèp.
Sé manjé ki fèt épi mélanj.
Épi chimen lavi, épi lespri ouvè,
épi espwa, kon an mémwa ki ka manjé.
 
(Couplet 1)
Adan an akra lanmori,
ou ka tann Lafrik,
bényé ka tchuit adan lwil cho.
Ou ka santi Léwòp, lanmè,
Lanmori salé ki janbé loséan.
 
(Couplet 2)
Adan bouden kréyol-la,
ni san, ni difé, ni épis.
Sé Lafwans épi Lafrik débwouya
ki ka jwen, pa ni ayen ka gaspiyé.
 
(Refrain)
 
(Couplet 3)
Féwòs zaboka ka palé pawol karayb,
manyòk pilé, farine an difé.
Nou ka viré pwen lanmori-a
Épi apré sa, piman Lafrik la ka rilévé manjé-a.
 
(Couplet 4)
Kolonbo-a, i rivé épi Zindien
ki vini twavay apré labolisyon,
épi Zépis yo, épi zèb yo.
I ka jwen bwaden, kabrit, poul,
pou ban nou an manjé kréyol.
 
(Refrain)
 
(Couplet 5)
Matoutou krab-la, sé manjé Pak,
sé diri Lafrik ki ka jwen krab mangwòv-la,
An manjé mélanjé épi zépis zindien
pou fété relijyon la fwans
 
(Couplet 6)
Blaf-la senp, mé i ka brilé.
I sòti adan labitid sé karayb la,
Tchuit vit, dlo cho,
Mé sé sitwon, lay, ek piman
ki ka fè’w chanté shuit
 
(Couplet 7)
Tinen lanmori sé ich labitasyon.
Bannan’ Lafrik ek Lanmori Léwòp,
rasanblé pou fè moun kontan,
pou fè moun pwan plézi.
 
(Refrain)
 
(Couplet 8)
Épi tan dousè ka rivé,
blan-manjé koko ka chanjé
andésè Léwòp an dousin’ péyi cho.
Pouding antiyè ka sové pen rasi,
ka sové mémwa nou,
Épi kasav-la, galèt manyòk,
ka raplé nou ki avan tou sa,
té ja ni an tè, an pèp, an manjé.
 
(Refrain)
 
Serge-Nicolas Thaly (février 2026)

9 – UNE PETITE ÎLE AU MILIEU DE L’OCÉAN

Paroles :

Une petite île au milieu de l’océan
A trouvé la formule du bonheur
Métissage, panachage, mélangent les gens
Dans un écrin enchanteur !
Et ils arrivent du monde entier
Pour inventer un peuple singulier
Simplement martiniquais
 
Couplet 1
Ils arrivent de Syrie, d’Iran ou d’Arménie
Du Sénégal, de Tunisie, du Maroc ou d’Algérie
Et ils deviennent martiniquais
Ils sont simplement martiniquais
 
Couplet 2
Ils viennent d’Haïti, de Sainte-Lucie et de Saint-Domingue
D’Argentine ou de Cuba
Et ils deviennent martiniquais
Ils sont simplement martiniquais
 
Couplet 3
Ils arrivent d’Ukraine, de France ou de la Réunion
D’Allemagne ou du Portugal
Et ils deviennent martiniquais
Ils sont simplement martiniquais
 
Une petite île au milieu de l’océan
A trouvé la formule du bonheur
Métissage, panachage, mélangent les gens
Dans un écrin enchanteur !
Et ils arrivent du monde entier
Pour inventer un peuple singulier
Simplement martiniquais
 
Serge-Nicolas Thaly (février 2026)

10 – TROIS MARTINIQUAIS

Paroles :

(Refrain)
Nou tou lé twa nou sé Matinitjé
Man soti en Arjantine
Ou soti pa koté Sendomeng
Et wou sé manmay Ayiti
Mé nou senpleman Matinitjé
 
(Couplet 1)
Je suis martiniquais
Je suis né à Rosario
Comme le Che et Lionel Messi
J’ai parcouru le monde
En mode hippie, en mode archi
Mais ma tête et mon cœur ont choisi la Martinique
 
Soy martinicano.
Nací en Rosario.
Como el Che y Lionel Messi.
He recorrido el mundo.
En modo hippie, en modo archi.
Pero mi cabeza y mi corazón han elegido Martinica.
 
(Refrain)
 
 
 
(Couplet 2)
Je suis martiniquais
J’arrive de Saint Domingue
J’ai parlé espagnol et suivi ma maman
J’ai dansé le merengue et la bachata
Mais mon cœur a choisi
C’est créole, français, zouk et biguine
 
Soy martinicano.
Vengo de Santo Domingo.
Hablaba español y seguía a mi madre.
Bailaba merengue y bachata.
Pero mi corazón eligió.
Es criollo, francés, zouk y biguine.
 
(Refrain)
 
(Couplet 3)
Je suis martiniquais
J’arrive de la première république noire
Le pays de Toussaint et de Nemours
Je suis passé par Bordeaux, loin d’ici
Mais j’ai préféré le rhum au vin
Et j’ai choisi la Martinique
 
Mwen soti nan Matinik.
Mwen soti nan premye repiblik nwa a,
peyi Toussaint ak Nemours.
Mwen te pase nan Bordeaux, lwen isit la,
men mwen te pito ròm pase diven,
e mwen te chwazi Matinik.
 
(Refrain)
Nou tou lé twa nou sé Matinitjé
Man soti en Arjantine
Ou soti pa koté Sendomeng
Et wou sé manmay Ayiti
Mé nou senpleman Matinitjé
 
Serge-Nicolas Thaly (mars 2026)

11 – PAPA MWEN TÉ KA DI MWEN

Paroles :

Couplet 1
Un homme jeune et décidé quitte sa Martinique,
Direction Cuba, la grande île aux sons magiques.
Soñaba con musica, aventuras y libertad,
Pero su vida cambió : y de una unión inesperada nació una hija.
 
Refrain
Papa mwen té ka di mwen : lan mè sé pa an fren
Mi mama decía : el amor no tiene fronteras
Et moi je chante entre deux îles, entre deux cœurs,
Flûte en main, je cherche leur lumière.
 
Couplet 2
Mi madre bailaba con fuego en los pies,
Mi padre tocaba su bajo y cantaba en creol.
Sus miradas cruzaron bajo el cielo del Caribe,
Y de su amor nací, yo, una maravilla canción sin fin.
 
Refrain
 
Reprise
Mwen ka souflé lanmou an flit mwen,
Pou manman, pou papa, pou tout péyi mwen.
Deux îles, un seul horizon, un seul amour,
Deux âmes dans une même chanson.
 
Dernier refrain  
Papa mwen té ka di mwen : lan mè sé pa an fren
Mi mama decía : el amor no tiene fronteras,
Et moi je chante pour mon amour éternel,
Entre deux îles… et sous le même ciel.
 
Serge-Nicolas Thaly  (novembre 2025)

12 – LES VIEUX

Paroles :

Les vieux qui faiblissent, les vieux, les vieux qui vieillissent,
les vieux qui pleurent, qui pleurent un passé mort,
les vieux, les vieux,
les vieux, l’âme morte, la verge flétrie,
la verge succombant sous ses lauriers,
les vieux qui pleurent la jeunesse,
les vieux qui regrettent, qui conseillent, qui démontrent, qui apprennent aux jeunes la vie qu’ils ont vécue,
les vieux acariâtres, les vieux bilieux, les vieux vicieux,
les vieux complaisants,
les vieux aimables,
les vieux qui aiment la jeunesse,
les vieux qui blâment, qui critiquent, qui se récrient, les vieux dans leur faste, les vieux.
Les vieux sont tous dignes d’un respect logique.
Les vieux sont nous, demain.
 
Henri Milo Thaly (1949)